Canon 450D + 10-22 och 55-250 objektiv

Ja rubriken säger väl allt, min shoppingfrenesi har fortsatt! Vet inte vad det är för fel på mig, men det har känts som om pengarna har brunnit i brallorna sen jag kom hit. Kanske är det ensamheten och tristessen av att åter vara i en ny stad och utan socialt nätverk, fast fullt så här mycket brukar jag inte shoppa på bara någon vecka.

Om PS/3:an var ett onödigt inköp så känns i alla fall Canon 450D som ett ytterst bra och "nödändigt" köp! Fick ju sålt min 350D där hemma (tack Sarah :) så då ”behövde” jag ju köpa en ny :) Jaja, dagens i-landsproblem. Men särskilt mycket billigare än hemma i Sverige var det inte, nån tusing typ, fast å andra sidan så blev det ju Canons nya(?) supervidvinkelobjektiv (10-22mm) som fått lysande recensioner och därtill ett 55-250 mm teleobjektiv oxå.

Så nu är man välutrustad! Ska jag bara lära mig att fotografera också :) Men självfallet boknörd som jag är så köpte jag ett par böcker i ämnet oxå. Känner jag mig själv rätt blir de liggandes på dass :) Dock ett varningens ord, att köpa kameror och liknande på det berömde Pantip Plaza (alla teknik-freakars dröm?) är nog inte alltid det bästa. Visserligen får du dina grejer ytterligare någon halv tusenlapp billigare, men då får du inte ens thailändsk garanti utan ”japansk importgaranti” som i princip bara gäller i butiken där du köpt kameran. Därtill är manualen på japanska, kanske inte alltså så lätt att ta sig igenom när man endast behärska Shogun-varianten och jag vågar nog utlova att orden "domo arigato Anjin-san" inte förekommer särskilt ofta i Canon-manualerna :)

Det är det med andra ord i mitt tycke inte värt besväret. Köp istället i en riktig kamerabutik i Bangkok. Jag letade lite på nätet samt i den drös av BKK-böcker jag köpt med mig, men ett par av de som rekommenderades fanns ej längre kvar på utlovad adress och de andra var jag inte särskilt impad av. Däremot tycker jag Eastman Cameras är bra och de har butiker på flera ställen, inte minst i de stora lyxiga varuhusen. Men även där, är de alltså någon lusentapp billigare än hemma i Sverige och då får du internationell garanti oxå!
Fre 30 maj

PS/3

Ja så blev det väl då till mina svågrar och mina döttrars stora glädje ett Play Station 3 idag!

Har gått och tittat på det länge (nåja, hur länge har jag varit här :-) och trots att man då alltså inte kan lira sina PS/2 spel (som jag nästan aldrig lirar) och trots att jag då alltså faktiskt nästan aldrig spelar tv-spel så köpte jag alltså ett PS/3. Kan säkert va bra att ha när töserna kommer hit för de lär ju inte hitta så mycket att shoppa ;)

Fick Winning Eleven på köpet som alla säger är sååå mycket bättre än EA Sports Fifa, men det håller inte jag med om. EA Fifa har fortfarande mycket bättre grafik och spelmotor. Nåja, har bara lirat en gång och mycket mer lär det väl inte bli om jag känner mig själv rätt. Typiskt onödig men ”vill-ha” grej :)

Sön 25 maj

Underbara namn :)

Ja efter ett par dagar här i Thailand lägger man ju snabbt märke till de minst sagt anmärkningsvärda thailändska namnen, inte bara på Metro- och SkyTrain-stationer utan också gatunamn och namn på kolleger.

Vad sägs t ex om en tunnelbanestation vid namn ”Bang Sue”? Kan tänka mig att det gått många engelsktalande med ett stort fånigt leende och fotograferat skyltarna på den stationen. Jag undrar bara vad alla Sue har tyckt :)

Sen har vi BTS-stationerna ”On Nut”, ”Shit Long” och ”Long Shit”. Nåja, nu fuskade jag lite. De två sistnämnda heter faktiskt ”Chit Lom” och ”Phloen Chit” men de låter nästan så som jag skrev dem, i alla fall när thailändarna uttalar stationsnamnen.

Därtill har vi ju då en del personer på kontoret som svarar till namnen Nuttaluk (Nutt a Luck), Wassabut (Was a Butt) och så då massa olika varianter av Porn; Nittiporn, Panomporn och min egen absoluta favorit Pattaporn (uttala det långsamt på skånska :) Sist men inte minst, vem skulle inte vilja heter Pinskull i efternamn, allra helst om man då oxå heter Nuttaluck i förnamn :)

Nåja, vad annat kan man väl förvänta sig i en stad vid namn Bang-Kock :)
Lö 24 Maj 2008

Avfärd

Mån 19 maj
Ja så bar det änligen iväg, eller snarare tyvärr iväg för den här gången kände jag verkligen inte alls för att åka. Efter den ”långa” och sköna semestern hemma hade jag tydligen vant mig vid att vara nära familjen och vännerna igen, så plötsligt kändes det oerhört tungt att åter behöva skiljas. Iväg bar det dock och denna gång med Thai Airways. Åkte First Class och det var ju klart nice även om det var en 747:a modell äldre och lite väl snålt utbud vad gäller video och film. Maten däremot var god och vinutbudet helt ok. Stolen bredvid fylldes till 150% av en ytterst snackeglad norrman som skulle till Kuala Lampur. Nåväl det blev väl inte fullt så mycket läst som jag tänkt, men å andra sidan så fick jag ju övat på min norska, vilket kanske kommer väl till hands på Telenor Thailand (DTAC).

Tillbaka till flygplanet, eftersom flyg fortfarande är något som intresserar mig. De som känner mig har säkert till leda hört mig beklaga mig över SAS och deras vad jag skulle tro snart utan tvekan Europas äldsta flygplansflotta. De där gamla MD80:orna och MD90:orna man tvingas genomlida från diverse orter i Europa upp till Köpenhamn är minst sagt piiiinsama! Inte minst om man bara råkar få code sharing med SAS men flugit den första biten upp till Europa från t ex Cairo eller Johanneburg med Swiss eller Lufthansa. Att dessa bolag över huvud taget accepterar code sharing när SAS tillhandhåller sååå gamla och slitna kärror är för mig helt ofattbart. Det har faktiskt gått så långt att jag medvetet undviker avgångar där man kan råka ut för code sharing med SAS flighter.

Tack och lov flyger SAS dock till BKK med moderna Airbus A340 och det är väl tur det! Inga Dash Q400 här inte :) Nej, nu var jag taskig, men innan jag flög till BKK i SAS Airbus så trodde jag faktiskt inte att SAS hade några moderna kärror över huvud taget. Däremot tycker jag inte att SAS A340 känns lika fräscha och till kunderna anpassade som t ex Swiss och absolut inte alls så moderna och bekväma som Lufthansas!

Nåväl, sluttjötat om SAS! Det var ju trots allt Thai jag flög med och jag får ju inte glömma att berätta att de har synnerligen sköna och sidenmjuka fåtöljer av modell större. En bild på fågeln tagen med min mobil på Castrup precis vid gaten kommer här.

Efter så där 11,5 timme i luften möttes jag på BKK nya flygplats (Suvarnabhumi) av min chaufför Wan som snabbt slussade mig till mitt lägenhetshotell, eller som det säger här Executive Serviced Apartment. Stället heter för övrigt Centre Point Wireless Road och är faktiskt helt ok!

Jag får dock skriva mer om boendet senare, för idag har vi nämligen Public Holiday här så jag tänkta passa på att ge mig ut och titta på min nya, men ack så varma och fuktiga hemstad. 38 grader idag, kanske ett dopp i poolen :)

Ciao 4 now