Sarah o kidsen kommer oxå att blogga lite från Thailand och deras alster hittar ni här:
http://sommarithailand.blogspot.com/
måndag 30 juni 2008
fredag 27 juni 2008
Familjen är här!
Så var de framme! Klockan 14h45 rullade jag och Wan in på Bangkoks nya flygplats, Suvarnabhumi och där vid gate 5 stod Sarah och töserna och svettades! De var såååå fina sååå fina och jag blev alldeles glad när jag fick syn på dem :) Extrakul var det ju att båda töserna stod i sina nyinköpta svenska landslagets t-shirts och alla thailändare skrattade och log om möjligt än mer, eftersom de gula tröjorna lyste upp halva ankomsthallen.
Nu hör det ju till saken oxå att gult är thailändska kungahusets färg och det är mycket vanligt att halva personalen går klädd i gula tröjor och då helst på måndagar, som tydligen är vikt för att hedra kungafamiljen. Vet inte om jag berättat när jag en av de första veckorna kom in i ett interoperatörsmöte och fann nästan alla deltagare klädda i gula tröjor! För en sekund tänkte jag, wow, det var inte illa med ett helt gäng Sverige-supportrar, för Sverige skulle lira mot Grekland i EM samma natt, men sen så fick jag då alltså veta att det var kungafamiljen de hedrade och inte svenska fotbollslandslaget. Med facit i hand så var det nog ett bra val :)
Hur som helst, där stod mina "gula töser" och min vackra Sarah bland alla andra "gulingar" och genast kändes livet mycket enklare att leva! Vi åkte hem, packade upp, tog ett dopp i poolen och så ut en liten runda på ”stan”. Allt är ju stort och nytt och annorlunda för dem, men redan imorgon kommer de säkert att känna sig mer som hemma och då börjar väl vad jag misstänker kommer vara 8 veckors konstant shoppingrunda :)
Nu hör det ju till saken oxå att gult är thailändska kungahusets färg och det är mycket vanligt att halva personalen går klädd i gula tröjor och då helst på måndagar, som tydligen är vikt för att hedra kungafamiljen. Vet inte om jag berättat när jag en av de första veckorna kom in i ett interoperatörsmöte och fann nästan alla deltagare klädda i gula tröjor! För en sekund tänkte jag, wow, det var inte illa med ett helt gäng Sverige-supportrar, för Sverige skulle lira mot Grekland i EM samma natt, men sen så fick jag då alltså veta att det var kungafamiljen de hedrade och inte svenska fotbollslandslaget. Med facit i hand så var det nog ett bra val :)
Hur som helst, där stod mina "gula töser" och min vackra Sarah bland alla andra "gulingar" och genast kändes livet mycket enklare att leva! Vi åkte hem, packade upp, tog ett dopp i poolen och så ut en liten runda på ”stan”. Allt är ju stort och nytt och annorlunda för dem, men redan imorgon kommer de säkert att känna sig mer som hemma och då börjar väl vad jag misstänker kommer vara 8 veckors konstant shoppingrunda :)
söndag 22 juni 2008
Lördagslizard i Lumpini
Har ju vetat och sjävfallet oxå sett att jag bor bara något kvarter från Lumpiniparken här i BKK. Har också blivit tillfrågad av en kollega om jag ville ut och gå med henne och hennes mamma en lördag och söndag. Det lät ju trevligt tänkte jag, både kondis och kompani, när brukar ni träffas? Ja, vi brukar vara där vid 05h00 men börjar inte gå förrän vid 05h30!!! Mmm, visst, jag knallar gärna 10 km, men inte 05h30 en lördag och söndag :)
Hur som haver, så gick jag bort till Lumpini idag. Tog knappt 15 minuter av sigsackande bland bilar och avgaser, men det var det värt! En riktigt vattenhål mitt i BKK visade det sig vara. Lugnt, avslappnat och t om nästan inga oljud från trafiken utanför grindarna. Tog kanske 40 minuter att gå ett helt yttervarv och när jag gick mitt på eftermiddagen så var det nästan folktomt, troligen för att det ju är ganska så mycket varmare då än på morgonar och kvällar. Jag tyckte dock det med BKK standard var förvånasvärt luftigt och nästan ”svalt”. Nåja, jag vill ju inte precis påstå att jag frös :) och när jag väl kom hem så dröp det om t-shirten, precis som det brukar här i BKK.
Har hört att en del faranger tydligen blir ”antastade” av dope-säljare och krimskramskrängare i Lumpini, men tydligen har BKK-stad nu satsat hårt på att rensa upp det lilla buset som tidigare funnits, så det ska vara en säker och skön tillflyktsort. Såg oxå mycket riktigt lite fabror poliser här och där. Och nog för att man åtminstone ser att de flesta thailändare är lite kortare i rocken än gemene nordbo, men inte blir man särskilt impad när man betänker lagens väktare som kommer åkandes i ett sånt här gulligt litet fordon :)
Hur som, när jag precis kommit in på mitt andra varv så såg jag att det stod några ”japaner” med sina megalinser och fotograferade. Eftersom jag svettades ymnigt så hade jag tagit av mig mina gamla brillor och stoppat dem i shortsen. Men när jag väl fick upp dem på näsan igen så möttes mina ögon av den här synen:
Ja, nu är ju mitt foto taget med mobilen så bilden är suddig och inte särskilt klar och man ser faktiskt inte hur stor den här krabaten var. Jag tror från svansspetsen till nosen runt 2,5 meter någonting! Inte visste jag att det fanns så stora krälisar mitt i stan men en av jappsarna med teleobjektiven, som f ö visade sig vara Dysk, förklarade att han sett en närmare 5 meter stor lizard svansa omkring i samma park! Huga huga, här ska man f-n inte sitta och picknicka på kvällen inte. Vet dock inte precis om de är köttätare av den stora sorten, kan tänka mig insekter, fiskar och eller smågnagare, men tänker ju inte ta någon chans. Vill inte ha en urtidsödla bitandes mig i brallan när man ligger och solar :)
Är det någon som vet något om dessa drakars föda så tar jag tacksam emot råd och tips. Inte för jag tänkte mata dem, men för att jag tänkte undvika bli dito åt dem!
Ikväll ska jag på SWEA’s Midsommarfest i BKK! Jodå, svensk midsommar mitt i hetfuktiga BKK, kan väl bli intressant. Om inte annat så blir det ju kul att höra vad andra svenskar tycker om att bo och arbeta i Thailand.
Until then!
Jolle
Lördag 21 juni
Hur som haver, så gick jag bort till Lumpini idag. Tog knappt 15 minuter av sigsackande bland bilar och avgaser, men det var det värt! En riktigt vattenhål mitt i BKK visade det sig vara. Lugnt, avslappnat och t om nästan inga oljud från trafiken utanför grindarna. Tog kanske 40 minuter att gå ett helt yttervarv och när jag gick mitt på eftermiddagen så var det nästan folktomt, troligen för att det ju är ganska så mycket varmare då än på morgonar och kvällar. Jag tyckte dock det med BKK standard var förvånasvärt luftigt och nästan ”svalt”. Nåja, jag vill ju inte precis påstå att jag frös :) och när jag väl kom hem så dröp det om t-shirten, precis som det brukar här i BKK.
Har hört att en del faranger tydligen blir ”antastade” av dope-säljare och krimskramskrängare i Lumpini, men tydligen har BKK-stad nu satsat hårt på att rensa upp det lilla buset som tidigare funnits, så det ska vara en säker och skön tillflyktsort. Såg oxå mycket riktigt lite fabror poliser här och där. Och nog för att man åtminstone ser att de flesta thailändare är lite kortare i rocken än gemene nordbo, men inte blir man särskilt impad när man betänker lagens väktare som kommer åkandes i ett sånt här gulligt litet fordon :)
Hur som, när jag precis kommit in på mitt andra varv så såg jag att det stod några ”japaner” med sina megalinser och fotograferade. Eftersom jag svettades ymnigt så hade jag tagit av mig mina gamla brillor och stoppat dem i shortsen. Men när jag väl fick upp dem på näsan igen så möttes mina ögon av den här synen:
Ja, nu är ju mitt foto taget med mobilen så bilden är suddig och inte särskilt klar och man ser faktiskt inte hur stor den här krabaten var. Jag tror från svansspetsen till nosen runt 2,5 meter någonting! Inte visste jag att det fanns så stora krälisar mitt i stan men en av jappsarna med teleobjektiven, som f ö visade sig vara Dysk, förklarade att han sett en närmare 5 meter stor lizard svansa omkring i samma park! Huga huga, här ska man f-n inte sitta och picknicka på kvällen inte. Vet dock inte precis om de är köttätare av den stora sorten, kan tänka mig insekter, fiskar och eller smågnagare, men tänker ju inte ta någon chans. Vill inte ha en urtidsödla bitandes mig i brallan när man ligger och solar :)
Är det någon som vet något om dessa drakars föda så tar jag tacksam emot råd och tips. Inte för jag tänkte mata dem, men för att jag tänkte undvika bli dito åt dem!
Ikväll ska jag på SWEA’s Midsommarfest i BKK! Jodå, svensk midsommar mitt i hetfuktiga BKK, kan väl bli intressant. Om inte annat så blir det ju kul att höra vad andra svenskar tycker om att bo och arbeta i Thailand.
Until then!
Jolle
Lördag 21 juni
lördag 21 juni 2008
Midsommar på BK i BKK
Ja så var det Midsommarafton med blommor och krans, lekar och dans, nubbe och sill, och nypotatis och jordgubbar därtill! Ha, lite poetiskt blev det minsann! Det är allt annat än vad denna dag varit! Innan jag går in på min klagosång så låt mig berätta om något positivt; jag har klippt mig! Wow! Jo man ska glädja sig åt de små sakerna här i livet.Nämnde för Wan imorse att jag behövde klippa mig och han frågade lite försynt om han fick lov att föreslå sin egen fru. Det var för övrigt så de träffades, hon klippte honom och nu 15 år senare är de gifta och har två barn – som klippt och skurna för varandra :) Så Wan fick kört mig till sin fru nu i eftermiddags och för ca 40:- fick jag tvättning, klippning och rakning. Jag gav henne hundralappen jämt och hon och Wan var minst lika nöjda som jag.
Ikväll, efter ”tillbudet” på kontoret som jag nämner mer om nedan, kom jag tillbaks vid 19h30-tiden och bestämde mig efter en viss tvekan för att gå ut och äta. Det är ju trots allt fredag, tänkte jag. Så jag tog en promenad i kvarteret (läs motorvägen :) och det var riktigt ”svalt” och behagligt nu när det regnat så mycket, inte mer än runt 30 grader. Jo det låter ju ffa mycket, men de där 8 graderna mindre än tidigare gör faktiskt på sig! Nåja, kollade precis på nätet och där stod det att det faktiskt är 33 grader nu ikväll så det kanske inte är sååå svalt som jag trodde, jag börjar kanske äääntligen bli van trots allt:)
Hur som helst, jag hamnade pga dålig fantasi och brist på "acceptabla" alternativ på ett övergivet Burger King där jag var den enda gästen. Beställde min mat och ungefär samtidigt som ni där hemma började avnjuta ert traditionella midsommarbord, sjönk jag trött ner på en röd plaststol och tuggade snabbt i mig ett Whopper Meal, medan jag bläddrade i boken ”Svitjods undergång" av bröderna Lindström. Hur otroligt patetiskt ensamt känns det inte att sitta på BK i BKK och käka en svettig burgare i totalt ensamhet läsandes en bok om svensk historia medan hela Sverige firar Midsommar i bästa välmående och goda vänners lag.
Till alla er som fått för er att det är glamoröst att arbeta utomlands, tänk om Jaja, såja, såja, enough Cato, enough! Jag gick dock på gymmet efter BK, så det känns lite som en triumf i sig! Det är inte många gånger jag firat Midsommarafton på BK och sen gått på gym :)
Vet ni vad? Jag skiter i min klagan på "kinserna" på kontoret, tar det en annan dag och tar nu istället och sätter punkt för idag. Det är ju trots allt Midsommar :)
Ha en riktigt, riktigt skön och Glad Midsommar!!!
Ciao från BK i BKK :)
tisdag 10 juni 2008
Nya brillor!
Helt sjukt, men min shoppingnerv trogen så köpte jag mig ett par nya brillor häromdagen och fick dem idag! Än mer sjukt är att bågarna är dyska och heter Herr Schnabel Dabel von Lingenhausen an der Lederhosen Spritzen :)
Nej, så heter de självfallet inte, men de är tydligen dyska hur som helst. Klart "scam" varning på optikern dock. Special price only for you, special price for special German for special German glasses! Eh, say what? U calling me German?!?! Ah din jäkla risätare! Kan du inte se skillnad på dysk schwarzwald schinken och skånskt spegefläsk :)
Jaja, nya Rodenstock-brillor blev det i alla fall, och enligt Wan var de på tok för dyra, pyntade ca 1.300:- svenska så med min (glas)ögon mätt var det ju en klar bargain, inte minst med tanke på vad jag fick.
Nu kommer bara det jobbiga, att vänja sig vid nya brillor. Ja det går väl bra så länge man inte går förbi en spegel, men såna har vi gott om på kontoret; typ alla hissar, i korridorerna samt inte minst mitt kontor som helt består av glasväggar (jäklar akvarium) und so weiter und so weiter...
Men hallå, varför läser du vidare på det här inlägget? Du förväntar dig väl ändå inte att få se en bild på mig i mina nya brillor? Glöm det :)
Ja ja, de påminner om mina, men mina är liksom gröna och guldiga och har fåniga pärlor på sidorna :) Ja jag vet, det låter ju helsjukt och töserna kommer att skratta ihjäl sig när de ser brillorna, men vad gör man inte för att folk ska ha roligt ;)
9 Juni
Nej, så heter de självfallet inte, men de är tydligen dyska hur som helst. Klart "scam" varning på optikern dock. Special price only for you, special price for special German for special German glasses! Eh, say what? U calling me German?!?! Ah din jäkla risätare! Kan du inte se skillnad på dysk schwarzwald schinken och skånskt spegefläsk :)
Jaja, nya Rodenstock-brillor blev det i alla fall, och enligt Wan var de på tok för dyra, pyntade ca 1.300:- svenska så med min (glas)ögon mätt var det ju en klar bargain, inte minst med tanke på vad jag fick.
Nu kommer bara det jobbiga, att vänja sig vid nya brillor. Ja det går väl bra så länge man inte går förbi en spegel, men såna har vi gott om på kontoret; typ alla hissar, i korridorerna samt inte minst mitt kontor som helt består av glasväggar (jäklar akvarium) und so weiter und so weiter...
Men hallå, varför läser du vidare på det här inlägget? Du förväntar dig väl ändå inte att få se en bild på mig i mina nya brillor? Glöm det :)
Ja ja, de påminner om mina, men mina är liksom gröna och guldiga och har fåniga pärlor på sidorna :) Ja jag vet, det låter ju helsjukt och töserna kommer att skratta ihjäl sig när de ser brillorna, men vad gör man inte för att folk ska ha roligt ;)
9 Juni
fredag 6 juni 2008
Arbetstillstånd och visum - fixat och klart
Efter ett antal besök på diverse ”institutioner” där folk bär uniform men ”bara” är statsanställda och således ej att förväxla med Thailands kuppglada militärer, och efter att ha skrivit under telefonkatalogstjocka högar av papper, inkluderande hela mitt företags redovisning, kopior på halva mitt liv, mina utbildningar, mina universitetsbevis, mitt födelsebevis, avsaknad av polisregister och friskhetsintug från sjukhuse och därtill också kopior på vår VD’s arbetstillstånd(!!!), så har jag nu fått en liten blå bok som jag måste bära mig när helst jag arbetar samt diverse stämplar och papper inhäftade i mitt arma pass.
Sagda pass är det numera inte så mycket kvar av, ty det stackars passet har efter diverse arbetstillstånd och visa och in- och utresestämplar från fyra kontinenter nog sett sina bästa dagar. Det ska villigt erkännas att jag inte har en aaaaaning om hur de svenska immigrationskontrollanterna utför sitt arbete, men i Afrika, Mellan Östern och här i Asien så måste det klart vara ett anställningskrav för passpoliser att ha kraftig högerarm och talang för stämpling.
Dock är hela den här processen, ja alltså inte bara i Thailand utan i de flesta icke-Europeiska länder jag arbetat, en rejäl jäkla fars! Man inställer sig hos ”inspektörn” eller ”löjtnanten” eller vad den ”viktige herren” nu kallas, och så här långt har det alltid varit en herre. Därefter påbörjar något som alltid känns som hämtat ur Josef K’s liv; en totalt oförståbar process och synnerligen diger pappersexercis.
Allra mest löjligt är det när den viktiga myndighetspersonen efter ”noooooga” inspekterande av min vandel och leverne och "ordentligt" genomgående av min bakgrund och alla ovan nämnda papper, liksom bara sitter där och verkligen låtsas läsa och kontrollera och verkar tveka att ta fram sin maaaaagiska stämpel som sedan omsorgsfullt ska tryckas dit på papperna. Och medan han tvekar, så vet min, av företaget betalda, ”fixare” att nu är det snart dags! Och mycket riktigt, en diskret nedstickning i fickan och så ett brunt kuvert som försiktigt förs över skrivbordet och byter ägare. Innehåll ögnas snabbt igenom och därpå försvinner kuvertet fort ner i översta lådan. Och det är som allt behövs.
Plötsligt är den sedan tidigare avvaktande och skrutinerande blicken som bortblåst och vår viktiga myndighetsperson tar nu snabbt fram sin maaaagiska stämpel och börjar därefter i allt mer rasande takt desperat stämpla papper efter papper. Det är väl nu mycket bråttom, nästa bruna kuvert-överräckare står ju på tur :)
Processen har i princip varit den samma i alla länder och det kanske mest löjliga av allt är att sen hamnar alla mina papper på en hög i samma rum, eller så var det i alla fall här i Thailand. Jag såg själv hur vår lille inspektör tog min hög med papper efter att han stämplat färdigt var enda sida och sen helt sonika la dem på en minst 130 centimeters hög av andras ansökningar. Tror nåååågon att dessa papper nåååågonsin kommer att tittas på igen!
Ja halledau! Vem vet vad det är för många papper jag nu skrivit på! Förmodligen har jag testamenterat bort allt jag äger, en njure och min vänstra lunga :)
Tors 5 Juni
Sagda pass är det numera inte så mycket kvar av, ty det stackars passet har efter diverse arbetstillstånd och visa och in- och utresestämplar från fyra kontinenter nog sett sina bästa dagar. Det ska villigt erkännas att jag inte har en aaaaaning om hur de svenska immigrationskontrollanterna utför sitt arbete, men i Afrika, Mellan Östern och här i Asien så måste det klart vara ett anställningskrav för passpoliser att ha kraftig högerarm och talang för stämpling.
Dock är hela den här processen, ja alltså inte bara i Thailand utan i de flesta icke-Europeiska länder jag arbetat, en rejäl jäkla fars! Man inställer sig hos ”inspektörn” eller ”löjtnanten” eller vad den ”viktige herren” nu kallas, och så här långt har det alltid varit en herre. Därefter påbörjar något som alltid känns som hämtat ur Josef K’s liv; en totalt oförståbar process och synnerligen diger pappersexercis.
Allra mest löjligt är det när den viktiga myndighetspersonen efter ”noooooga” inspekterande av min vandel och leverne och "ordentligt" genomgående av min bakgrund och alla ovan nämnda papper, liksom bara sitter där och verkligen låtsas läsa och kontrollera och verkar tveka att ta fram sin maaaaagiska stämpel som sedan omsorgsfullt ska tryckas dit på papperna. Och medan han tvekar, så vet min, av företaget betalda, ”fixare” att nu är det snart dags! Och mycket riktigt, en diskret nedstickning i fickan och så ett brunt kuvert som försiktigt förs över skrivbordet och byter ägare. Innehåll ögnas snabbt igenom och därpå försvinner kuvertet fort ner i översta lådan. Och det är som allt behövs.
Plötsligt är den sedan tidigare avvaktande och skrutinerande blicken som bortblåst och vår viktiga myndighetsperson tar nu snabbt fram sin maaaagiska stämpel och börjar därefter i allt mer rasande takt desperat stämpla papper efter papper. Det är väl nu mycket bråttom, nästa bruna kuvert-överräckare står ju på tur :)
Processen har i princip varit den samma i alla länder och det kanske mest löjliga av allt är att sen hamnar alla mina papper på en hög i samma rum, eller så var det i alla fall här i Thailand. Jag såg själv hur vår lille inspektör tog min hög med papper efter att han stämplat färdigt var enda sida och sen helt sonika la dem på en minst 130 centimeters hög av andras ansökningar. Tror nåååågon att dessa papper nåååågonsin kommer att tittas på igen!
Ja halledau! Vem vet vad det är för många papper jag nu skrivit på! Förmodligen har jag testamenterat bort allt jag äger, en njure och min vänstra lunga :)
Tors 5 Juni
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)